Lektion 2: Tyska alfabetet

Hej, jag har precis börjat lära mig tyska. Egentligen visste jag det under de första 6 åren av mitt liv, men när jag återvände till Turkiet fanns det kvar som ett minne som glömdes försumligt. Numera, efter exakt 21 år, börjar jag lära mig detta språk igen. För närvarande är mina kunskaper i detta språk vid noll och jag utgår från alfabetet du gav mig. Tack så mycket för din insats...

Om du vill, ta en titt här. (Klicka först på en bokstav och läs vad som visas, sedan mannen som springer till höger osv.)
https://193.171.252.18/www.kidsweb.at/Buchstabengeschichte/index.htm

Jag har precis börjat tyska ya.site på internet var vår chans att stöta på oss. Jag kunde inte passera utan att skicka ett meddelande till mig.

De är mycket enklare regler än engelska Många brev läses som på turkiska. olika:

ä – läs som den öppna bokstaven e. Det liknar bokstaven e vi känner till, det är nödvändigt att öppna munnen bredare för att uttala den korrekt.
c – används vanligtvis inte ensamt, men om det är det används det som k, som på engelska; eller läs som -ts-.
e – läs stängd. Det läses med andra ord mellan bokstaven e och bokstaven i som vi känner den. Det uttalas som bokstaven ı i sista stavelsen.
h – uttalas i början av ordet som på turkiska. Om det är i mitten eller i slutet av ordet uttalas det som ğ.
j – läs alltid som y.
l – uttalas alltid som tunn l. Det vill säga som l:et i ordet lampa. Det läses aldrig tjockt som i ordet kalas.
q – läs alltid som ku.
r – de flesta tyskar uttalar r halsigt, liknande ğ. Men det finns också de som läser den genom att trycka på den som på turkiska, som Rammstein-bandet gör i sina låtar. (wer zu lebzeit gut auf erden, wird nach dem tod ein obstacle werden.) (se hinder)
s – om det står i början av ordet och följs av en konsonant läses det som ş. Annars läses den alltid som z.
Det läses som ß – s.
v – läses ofta som f. (det kan finnas undantag, till exempel ordet november*)
w – läs alltid som v.
x – uttalas som s i början av ordet och som -ks- i mitten och slutet av ordet.
y – finns vanligtvis mellan två konsonanter och uttalas som ü. annars läses den som y.
Den läses som z – ts. (ordet zornig uttalas tsoğnig)

också;

Det uttalas som äu – oy. (enttäuschen – enttoyşın)
Det uttalas som eu – oy. (kreuz – kroyz, kğoyz)
ch – om det finns en låg vokal före den eller i början av ett ord, läses den mellan ş och h; Om det finns en låg vokal framför den, uttalas den som bokstaven h, vilket sägs från den gutturala rösten.
Det uttalas som ei – ay.
dvs – uttalas som ett långt i. (ziege – tsiige)
Det uttalas som sch – ş.
Det uttalas som ss – s.
Det uttalas som ck – k. (bock – shit (betyder get))
Det uttalas som tsch – ç.
eh – om det står i slutet av ordet läser de flesta tyskar det som ag. Att läsa den så fort är inte ett fatalt misstag, men det bör ändå undvikas. Om det inte är i slutet av ordet läses det lika böjt som i den normala r-läsregeln.
tion: Det läses som "tsyon". (nationell)

danke schön

Till exempel finns det många skillnader mellan dialekter och dialekter på turkiska, och jag är säker på att det finns samma saker i Tyskland. Bayersk accent, zart-accent, zurt-accent – ​​så vilken eller vilken accent du nu lär oss är något som liknar Istanbul-dialekten på turkiska turkiska – det vill säga oavsett accent eller dialekt som talas av de mest kultiverade människorna i Tyskland. jag undrade över det

Nazire, jag kan inte skriva tack efter varje svar men tack för allt
tack
Tack så mycket

hej, jag upptäckte just den här sidan, tack så mycket till alla som bidragit, allt har förklarats väldigt tydligt, jag kommer alltid att logga in från och med nu