Tyska villkorliga klausuler

Kära vänner, ämnet för vår lektion som vi kommer att ta upp idag Tyska villkorliga klausuler och vi ska försöka ge information om hur villkorliga meningar bildas, med vilka frågor och ord de bildas.

Detta ämne, kallat tyska villkorliga klausuler och deras typer, har förberetts av våra forummedlemmar. Det är en sammanfattning av information och föreläsningsanteckningar. Tack vänner för ert hårda arbete. Vi erbjuder det till dig. Den är informativ.

Tyska villkorliga klausuler

Tyska villkorliga klausulerär meningarna som uttrycker att den händelse som förväntas inträffa i huvudsatsen kommer att inträffa beroende på det villkor som anges i den underordnade meningen. Dessa meningar "faller", "wenn" eller "softern" Det upprättas med hjälp av villkorliga ord. Dessutom, när du ställer frågor i sådana meningar, "Under welcher Bedingung?" Under vilka förutsättningar? Och  "Vill du?" När? Man ser att frågemönster används.

Villkorsord på tyska och deras betydelser

Tysk villkorlig konjunktion	Menar på turkiska
när	-när / om
försedd	så länge som
om	om om

Fastställande av villkorliga klausuler på tyska

Vi känner inget behov av att upprepa det eftersom de detaljer som ska beaktas om konstruktionen av villkorliga klausuler har samma egenskaper som ämnet för konjunktioner. Vi ska försöka förklara med exempel.

Startar den grundläggande meningen

Ich kann nicht sehen, wenn ich keine Brille trage. / Jag kan inte se när jag inte har glasögon på mig.

Underordnad mening Början

Falls es regnet, einen ich Regenschirm kaufen. / Om det regnar tar jag ett paraply.

Villkorliga meningar som kan hända

Det används i meningar om händelser som sannolikt är sanna. Båda meningarna verkar vara böjda i presens.

Ich trage eine Sonnenbrille, wenn es sonnig ist. / Jag använder solglasögon när solen skiner.

Villkorliga meningar som inte kan förverkligas

I sådana villkorliga meningar kan både nutid och preteritum användas.

Nuvarande Tid

Det används för att uttrycka en situation som för närvarande inte är möjlig att vara sann. Konjunktiv II-böjningen används när man konstruerar både huvudsatsen och den underordnade meningen.

Wenn es Paramist, werde ich es tun. / Jag skulle köpa den om jag hade pengar. (Jag kan inte eftersom jag inte har pengar)

Dåtid

I den här meningen uttrycks situationer som inte kunde vara verkliga i det förflutna. Återigen, Konjunktiv II-böjningen används när man konstruerar både huvudsatsen och den underordnade meningen.

Wenn ich dich liebte, würde ich dich heiraten. / Om jag älskade dig så mycket, skulle jag gifta mig med dig.